Katastrof är nog rätta ordet om man just nu ska sammanfatta min träningsstatistik. För är det något som saknas just nu så är det just träning.
Titta man på min träningskurva sista månaden så låg den på en konstant låg nivå fram tills vi åkte upp till fjällen.
Den veckan steg kurvan till långt över optimal träning, för att efter den veckan återigen gå tillbaka till samma låga nivå som innan.
Kurvan som jag refererar till är den som min Garmin visar. Denna kurvar visar ju alltså enbart loggade träningspass, men och andra sidan så loggar jag alla mina pass.
Det som däremot inte loggas är ju den så kallade vardagsmotionen.
Skulle man enbart gå efter den kurvan så ser det ut som om jag var världens slöfock som inte gjorde minsta lilla för kroppens kondition.
Som tur är så är det nu inte så att jag har blivit helt förslappad och ligger på soffan. Tittar man istället på stegräknaren så tror jag inte jag har varit under 10000 steg den sista månaden, trotts avsaknad av träning. Så rört på mig har jag.
Bara att göra i ordning i stallet med mockning och utfodring blir ett par tusen steg varje dag och inte har jag ett stillasittande jobb heller.
En av anledningarna till att det har blivit dåligt med tid över för träning är att det tar mera tid i stallet nu och framför allt nu eftersom vi hämtat hem en unghäst. Otroligt kul att hålla på med och få forma från börja. Det gäller ju att lägga ner tid på honom nu det är mycket som händer i hans liv och det man lägger ner nu får man tillbaka senare.
Tanken var ju även att vi skulle skaffa en hundvalp i dessa tider men det blev lite strul med uppfödaren som först hade sett fel på kön och sedan kom hon på att hon skulle ha den kvar som vi skulle ha. Vi tittade då lite på andra kennlar för att hitta en ny men jag hade känt ett tag att det började bli lite för mycket. När jag talade om detta för min sambo så blev det väl inte jättebra men efter att ha förklarat hur jag kände så förstod hon. Även om besvikelsen var hög. Men jag tror det hade blivit betydligt värre om jag gått med på köp av valp och sedan stupat.
Det är som jag sa oerhört kul med nya hästen Härje och jag trivs att vara i stallet. Jag är inte heller stillasittande så fysiskt kondition får jag. Dessvärre känner jag att det blir på tok för lite aktiv träning för psyket. Jag behöver verkligen komma ut i naturen och få en pulshöjare. Jag har vart ute på någon promenad men det jag märkt är att det inte räcker för mig. Om jag bara promenerar så går jag ändå och tänker på en massa saker som ska göras och liknande.
När jag t.ex. åker skidor, springer eller cyklar i lite tempo kommer jag in i helt andra tankar. Då släpper jag allt vad har med jobb och liknande och alla tankar ligger bland träningsprestation och liknande.
Det finns de som säger att det räcker med att komma ut i naturen så mår man mycket bättre. Tyvärr gäller inte detta mig då jag inte riktigt kan koppla av och njuta. Jag njuter däremot när jag utför något pulshöjande. Då riktigt kan jag känna hur endorfinerna gör nytta.
Sen kan jag förtydliga att när jag skriver att tankarna ligger på jobb och liknande så är det inte så att det enbart är mitt arbete, jag ser ju även jobbet i stallet som ett sort jobb. Det spelar ingen roll att jag tycker det är jättekul, det är ändå inte den pulshöjande aktivitet som jag just nu känner att jag saknar och behöver. Det stora problemet är dock hur jag ska kunna klämma in någon timme till för att få tid med just detta. Man behöver ju även återhämtning.
Tyvärr har detta visat sig lite på sömnen. Jag har märkt att jag sover väldigt lätt och vaknar flera gånger varje natt. Det är inte så illa så att jag ligger vaken längre stunder och funderar över en massa utan somna om ganska så snabbt igen. Men ändå så blir det ju inte bra med en massa uppvaknanden varje natt.
Förhoppningsvis blir det lite bättre nu när dagarna blir längre, kanske kommer även motivationen att öka en smula så man i stället för att gå och fundera om man ska ge sig ut eller ej så kanske man bara ger sig av. Vet ju att jag mår bra efter t.ex. en joggingtur.
Hur som helst så kan jag inte låta bli att dela en bild på denna härliga nya familjemedlem. Trotts att han tar tid från mig så är han ju bedårande att både se på och hålla på med. 🙂
