I alla fall är tävlingssäsongen på skidor över. Att det inte blir någon mer skidtur törs jag däremot inte säga för spåren är ju fortfarande i kanonskick.
Här är jag uppe på fjället efter lite mer än en mils åkning
Den 1 april körde jag säsongens sista tävling hur som helst. Den som jag ser som årets höjdpunkt. Pilgrimsloppet mellan Högvålen och Lofsdalen. Tävligen som går rakt över fjällen.
Årets tävling bjöd på riktigt kanonväder. -6 grader vid starten, strålande sol och vindstilla. Svårt att få bättre förhållanden.
Mitt mål var att gå under 2 timmar och i dessa förhållandena så insåg jag att det inte skulle vara några problem. Körde ju en riktigt skapligt snabb sträcka i dessa förhållandena på hemmaplan och tänkte att det skulle vara ungefär lika.
Dessvärre kände jag direkt på uppvärmning att det inte alls gled lika bra.
Tänkte då att det är nog bara för att det varit kallt under natten och därför lite kärvt i spåret så det skulle bli bli bättre lite senare.
Fästet var det dock inget fel på och min misstanke var väl att jag lagt lite för mycket fäste.
Att jag sedan rusade i starten och blev jättetrött de första kilometrarna är en helt annat sak. Jag sa ju före starten att största hotet för att inte nå mitt mål var mig själv 🙂
Nu piggnade jag däremot till efter ca 4-5 km så då gick det bättre igen.
Bilden visar vilka härliga vyer man åker i. De två damerna är inte mindre än segraren Stina Nilson och tvåan Astrid Öyre Slind
När jag kört den första milen som är klättring så kollade jag klockan och såg att jag var i alla fall 10 min snabbare än tidigare åren så målet skulle bli lätt då det nu var lättåkt sista två milen.
Men så var det då detta med glidet. Det var inte jättetrögt men det var i alla fall så det kändes lite motstånd och jag var tvungen att jobba för att hålla farten uppe.
Tänkte fortfarande att det kommer bli lättare om solen börjar ta i spåret lite men tji fick jag.
Sista milen där även de sista 6-7 kilometrarna var helt ny för mig då målet i år var flyttat ner till byn. Denna delen inne i skogen gick riktigt trögt då spåren var lite mjukare. Och andra sidan var det väldigt mycket upp och ner.
Bansträckningen bjöd på några rejäla nerförslöpor som verkligen satte en på prov. Där gällde det att hålla tungan rätt i mun för där gick det undan. Som tur är så har jag inget emot nerförsbackar så jag släppte på så mycket det gick. Bromsa är inte min grej 🙂
Trotts att det gick lite trögt så nådde jag ändå mitt mål och gick i mål på tiden 1.52.17. Med en tidsdifferens på 48 min till segraren. Denna tiden var ju egentligen den viktigaste tiden då det ändå är den som verkligen säger något om hur man har åkt då förhållandena alltid är olika. Jag skulle ju förbättra mig och förra året var jag 59 min efter så även där nådde jag målet.
Även om det inte blev någon vinstsumma för min placering i tävlingen så vann jag ändå ett mycket fint pris på utlottning. Nämligen en startplats i Lofssjön runt den 4 augusti.
Så med detta är tävlingssäsongen på skidor till ända och just idag börjar cykeletappen i ICA-klssikern som jag medverkar i så nu har jag fram till och med den 30 juni på mig att klara 30 mil på cykel.
Tror ju inte det ska bli så svårt då jag har Siljan Runt på 16 mil att genomföra under den tiden.
Om det blir någon cykling idag vet jag dock inte säker på men man vet aldrig.