Igår testade jag någon helt nytt i min träning, nämligen stavgång i backe. Efter jobbet begav jag mig upp i vår slalombacke här i Rättvik för att testa denna träningsform som jag nu läst om i ett flertal böcker.
I alla böcker står det väldigt positivt om denna träningsform så därför var jag ju bara tvungen att testa det även jag.
Vägen upp till toppen av backen är ca 500 m. Och jag lovar, när man står där nere så ser den inte så brant ut men det tar emot när börjar komma uppåt en bit. Jag tog mig upp 3 ggr så sammanlagt blev det 3 km.
Nu var detta första gången för mig med träning i backe så jag gick upp för i skapligt raskt tempo. Springa får bli en senare fråga.
Försökte också lägga in delmål hur långt jag skulle ta mig innan jag var tvungen att stanna för att pusta ut en del. För även om jag blev lite överraskad på mig själv hur mycket jag orkade så var jag tvungen att göra små pauser emellanåt.
Men samtidigt försökte jag ta så korta pauser som möjligt då jag ville hålla mig i rörelse. Så när jag väl nått toppen blev det några snabba pustningar och så gick jag sakta ner.
Så själva träningen och krutet lade jag uppför backen.
Och nu när jag provat på detta så kan jag verkligen förstå att det är en bra träning och jag kan varmt rekommendera alla att prova på det.
Just detta att gå med stavar gör ju även att man får med hela kroppen i träningen.
Det lilla extra pluset är att jag till och med känner av lite av träningen i benen så här dagen efter. Något som jag inte känt när jag är ute och cyklar eller åker rullskidor.
Så helt klart är att man måste variera sin träning och göra lite olika saker. För som de lärde säger så är ju kroppen fantastiskt duktig på att lära sig saker och gör man samma sak om och om igen så anpassar sig kroppen efter det och det blir bara en underhållning av det man har men ingen förbättring eller påbyggnad.
När man känner att man får lite ont sådär då vet man i alla fall att man gjort något som bygger på lite i kroppen.
Målet är ju naturligtvis att jag ska kunna öka tempot på intervallerna längre fram så att jag i stället för att gå kan jogga upp för backen.