Premiär som instruktör

Äntligen har man börjat komma igång med skidorna på snö. Spåren på IK Jarl är oerhört bra. Slingan som finns att åka för tillfället är 1050 m men är riktigt bra.
Började förra helgen med lite skateträning. Det krävs dock en hel del teknikträning innan jag kan säga att jag behärskar den tekniken. Just nu har jag oerhörda problem med treans växel, får inte den att stämma. Övriga växlar i skate tycker jag däremot fungerar helt ok.

Denna helgen fick jag däremot den äran att hjälpa en kollega som ska köra tjejvasan. Efter en liten trevande inledning så kom hon faktiskt igång riktigt bra. Vi körde en hel del teknikövningar utan stavar, någon som varje åkare absolut skulle köra mera av. Inklusive jag själv. Det ger så oerhört mycket att köra 10-15 min utan stavar innan man kör.
Hon var även själv väldigt nöjd och det är ju absolut det viktigaste. Hon gjorde också stora framsteg så det var kul att se.

Det kändes även bra för mig med tekniken då även jag körde utan stavar. Det är ju en riktigt skön känsla när man känner att man får driv i stegen och verkligen kan glida ut och få en skönt flyt i åkningen. Så det är bara att ta sig i kragen och kasta stavarna ett tag innan man ger sig ut i spåren så att det verkligen sitter.

En helt annan grej som hände i helgen som egentligen inte har med träning att göra men ändå lite idrott.
Det är ju så att jag fotar alla IFK Rättviks bandymatcher. Och när man fotar så vill man ju absolut vara i händelsernas centrum, men i lördags kanske jag var lite väl i centrum.
För de som inte vet så går det oerhört fort i bandy. Detta fick jag helt klart känna på.
Jag hade precis fotat en målchans och spelarna kom åkande mot kanten där jag stod. Inget ovanligt i det men denna gången så tryckte en Rättviksspelare till motståndaren och naturligtvis så hamnade jag mitt i vägen för den flygande spelaren.
Eftersom jag stod på knä så hade jag inte en chans att hoppa undan utan flög som en liten vante med spelaren över mig 🙂
Han blev däremot väldigt orolig över hur det gick med min fot. Som tur var så hade jag kraftiga kängor på mig för han satte nämligen skridskon över min fot. När man kollade på skon så såg man skåran efter skridskon så hade jag stått där men tunna skor så skulle det nog ha kunnat bli ett litet blodbad 🙂
Nu gick det dock bra men en liten ömmande armbåge och en trasig jacka men vad gör man inte för en bra bild. Och Rättvik vann ju sin match så allt är frid och fröjd 🙂

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *